Välkommen till Löabloggen!

hej hopp fran thailand har ar det varmt och skont inga julkanslor precis. Hoppas det ar lika bra hemma som har. halsningar familjen elvenas

Hus ledigt from 2010-02-01

4rum och kök.

Pellets eller ved uppvärmning.

Dubbelgarage i källare.

Ring för info 070-3013657,0580-30292

Hej!

Är det någon som vet om det finns yoga här i Löa? Är lite sugen att prova på...eller kanske något liknande..



Mvh Annica

Lillemor! Har du också träningsvärk idag??

Vi ses väl på lördag igen?

...Om jag har hämtat mig, om jag har hämtat mig...:-)!!!

På fredag den 11/11 klockan 18.00 har Löa skola luciafirande vid lokalen. Luciafirandet kommer att vara utomhus och därefter finns det fikaförsäljning, lotterier och en julmarknad att besöka. På julmarknaden säljer eleverna saker som de tillverkat på elevensval. Kom gärna och fynda julgrupper, julgodis, bakverk och mycket annat! Hjärtligt välkomna hälsar elever och personal på Löa Friskola

Yogan i Löa har just nu juluppehåll.

Jag återkommer här på bloggen efter jul ang ny kurs.

//Gina

Postat av: Löa Bostäder AB (LÖBO)

Lägenhet i Parhuset brevid dagis i Löa 3 rum & Kök + Förråd 88 + 9 m2

Hyra 4777 kr/ mån + El.

Tele 070/558 62 72 Torbjörn Elvenäs.

Hej alla Löa-bor!

Jag vill bara skicka en liten kombinerad lägesbeskrivning och JULHÄLSNING. I jäderfors har vi vinter, kallt och massor av snö. Våra 11 tackor går ute än, för första gången och verkar trivas. Erland och jag rider så mycket vi hinner och Kraka, som nu är 3 och fick 40p & diplom i somras är en riktigt trevlig nordsvensk ung dam. Min butik, Not nakd rullar på, och mycket jobb är det. Nu vill jag önska ER, EN RIKTIGT GOD & HÄRLIG JUL, ETT GOTT NYTT 2010 och så hoppas jag få träffa några av er på balen...see you, Ulla ;)

Är det någon som vill sälja sitt lego. Lego som skulle passa mina barnbarn som är 9 år.

Tjenare. Från och med imorn (lördag) så är det klart att åka skridskor på plan.

Godförmiddag!

Är det fler i byn som inte får någon tidning (Nerikes Allehanda) i brevlådan?? Det händer oss allt för ofta för att det skall vara OK. Händer det på fler ställen eller missar tidnigsbudet endast hos oss?

Tidningen har uteblivit hos oss på kullen oxå flera gånger... men nu var det ett tag sedan.

Isen är iordning nu för hockey bockey så vi drar igång på Onsdag kl 19.00. Bra jobbat Arvidssons.

Hej Hopp!!! PANIK! Vi har inte lyckats få tag på någon skäggig man till julafton...: ( Finns det någon som kan tänka sig att göra ett inhopp under eftermiddan, arbetstid ca en kvart! Förutom våran tacksamhet får du 200 kronor... Ring mig! Madde 0709-74 30 26 eller Fredda 070-20 22 674

UTE I SISTA MINUTEN?

VI HAR TVÅ JULGRANAR ÖVER, FÖR AVHÄMTNING GRATIS.

0580_30340

Ikväll är det premiär för hockey-bockeyn se till att vara där, visst är det kul med NHL och OS men inget går upp mot hockey-bockey i LÖA!!! Vi ses på rinken..

/ Foppa

Har alltid tyckt Sundin vara strået vassare!

/ Mats

God Jul och Gott Nytt År till alla vi känner och ett extra god jul och grattis till Björn Tallfors som fyller 50 år idag Lasse o Loisan

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

TILL ALLA MEDLEMMAR

ÖNSKAR

LÖA SPORTKLUBB

Nu har Pelle tagit nya fina bilder på utbyggnaden av Lokalen. Gå in på Löa hemsida och klicka dig vidare under Föreningsfliken så kan du se dom.

...det är fina bilder men även en mycket fin och proffsig hemsida som Liw Design alias Ingrid Wieselgren skapat!!

Ang NA, tidningen som borde ägna några fler sidor åt norra länsdelen, kommer inte varje dag till oss heller. De kanske sparar vissa dagar, vem vet. När det är långhelg får man ju 1 st tidning mindre/vecka.

Ett litet tips: Skriv inga insädnare i NA! De förvanskar och hittar på, så ingenting stämmer. Likadant på familjesidan.

Har Löabygdensmarkägare något intresse av att få röjt och uppsnyggat omkring sina åkrar och beten mm.

Så kan Löa bygdegårdsförening åta sig denna uppgift mot att man får ta hand om virket och riset.

Detta kommer isåfall att huggas och köras bort i ett

moment med en skogskärra utrustad med ett klipphuvud

därför blir det inget skräp.

Detta kan vara ett bra sätt att stödja bygdegårdsföreningen i deras verksamhet, tycker iallafall Alf Carlsson & Torbjörn Elvenäs som är kontakt personer för detta projekt.



Telefon ALF 070/ 5115560

Torbjörn 070/ 5586272



Hör av er snabbt då detta projekt måste ske vintertid.

hejsan

undrar om det blir nån löapub i januari 2010? det har varit så lyckat varje gång...

Vi har inte bestämt något än men Januari verkar lite väl snart. Vi skall ha möte i styrelsen efter alla helger. Gott nytt allihopa föreningen gm Lasse

tack för snabbt svar.. ser framemot att det blir en pub eller disco afton :)))skrivs det ut här i så fall hoppas ja:)

Till minne av Lasse



Jag önskar er alla ett Gott nytt År, och vill gärna dela några av mina minnen av Lasse, med er.



Det är inte alla som haft turen att träffa en person, som stöttat en i livet och förändrat det på sätt som man omöjligt kunnat förställa sig på förhand. Men som tur är gjorde jag det – och den personen var Lars Åby.



Trots att jag visste att Lasse inte hade lång tid kvar i jordelivet, kom hans bortgång som en chock.

Jag tror att jag aldrig tidigare har varit så ledsen i hela mitt liv. Helt plötsligt uppstod ett stort tomrum.



Jeff och jag brukade skoja om att Lasse var Löas informella borgmästare. Naturligtvis var han mycket mer än så. Man behöver bara titta på vår lilla by, för att se hur mångas liv han påverkat genom åren. Han var så duktig på att locka folk till Löa, att han på egen hand kunde ha öppnat ett lokalkontor till migrationsverket. Men till skillnad mot migrationsverkat var hans talang också att införliva folk och få dem att känna sig välkomna.

Det är ingen hemlighet att jag aldrig hade kommit till Sverige om jag inte träffat Lasse... och troligen inte heller blivit filmare.



Första gången vi träffades var i Bristol i England 1985, på ett naturfilms-möte. Jag kommer ihåg det som igår, den sista kvällen på det veckolånga symposiet. Det var som en film.

Vi hade redan sagt ajö till varandra, och Lasse hade klivit in i hotellhissen för att resa hem tidigt nästa dag. Jag stod där i foajén, och med hjärtat i halsgropen lyckades jag klämma fram ”Om jag jobbar gratis, kan jag få komma till dig för att få lära mig lite om att filma?”

Lasse vände sig lugnt om, tittade på mig med sitt varma leende och glimten i ögat, som vi alla känner igen. ”Du har min adress. Om du kan ta dig till Sverige och Löa, så är du varmt välkommen!” Hissdörren stängdes och Lasse var borta. Jag kommer ihåg att jag bara stod där i foajén och såg på hissens metalldörrar och kände mig oerhört lycklig.



Tre veckor senare var jag i Sverige. Tåget hade stannat i Frövi, och skulle inte gå längre. Det var en svart oktoberkväll, och utan att tänka efter bestämde jag mig för att lifta. Tron och hoppet övergav mig vid den sista gatlyktan. Efter ungefär fem km, av vad som skulle visa sig bli 15 km, så var rädslan min enda följeslagare. Jag tänkte; ”... skit också – de har vargar och björnar i det här landet”. Naturligtvis var ingen bilist tokig nog att plocka upp mig – en ensam man på en svart skogsväg – men till slut gjorde polisen det.



Jag brukade alltid reta Lasse för att han var en sån snåljåp. Jag brukade känna mig generad, när han glatt stoppade på sig varje kvitto, för det lilla skatteavdrag det kanske skulle ge honom. Han tillhörde avgjort den gamla kloka skolan med mottot – Se efter dina små tillgångar, så kommer de stora att sköta sig själva. I själva verket har jag aldrig träffat någon generösare person än Lasse. Jag inlemmades i hans och Ninas hem, och fick så mycket mer än lektioner i hur man gör film.



Tidigt i vår bekantskap hände något viktigt efter en suverän dag tillsammans. Det var sent och han sa godnatt. När han vände sig om, tillade han ”Tack för idag”. Jag kommer ihåg att jag stannade upp. Med alla hans generositet – varför i hela friden tackade han mig?! Den frasen, mer än någon annan, förknippar jag med Lasse.



Hans tålamod med mig var legendariskt. Mitt oupphörliga frågande på den tiden, måste ha gått honom på nerverna. Till råga på allt, hade jag aldrig tidigare fotograferat – så han behövde bokstavligen börja från grunden.

Han skickade ut mig på mitt första uppdrag med två rullar film och en stillbildskamera, för att göra en porträttserie på träd. Bilderna framkallades. Lasse gick igenom varje bild med mig och diskuterade deras förtjänster. Men uppriktigt sagt - de hade inga förtjänster - de var förskräckliga!

Men Lasse, tålmodig som alltid, förklarade fotokonsten och skickade ut mig igen. Under den där första tiden “förstörde” jag säkert 50 rullar film.



I sin krafts dagar brukade Lasse och jag åka upp till Klacken var och varannan kväll. Där lärde han mig åka skidor. Vem kunde tro att han var en sån tävlingsmänniska? Jag minns hur jag förbiåkt och slagen och med svetten lackande, ilsket hoppades att hans feta bak skulle ramla omkull.



I största hemlighet konsumerade vi också skräp-tv. Sent på nätterna när huset sov, smög vi in i tv-rummet för att titta på Dallas, Falcon Crest och ... som tur är har jag glömt det tredje såpan. Vi tittade alltid på dem tillsammans med varmt bröd direkt från ugnen, droppande av smält smör.



Hans upplevelser från Arktis skulle fylla en hel bok och får uppenbarligen inte plats här. Men en av dem – och som han själv tyckte den dummaste – var den gången på Svalbard, när han satt på utedasset med toapappret i högerhanden och Magnum 44:an i den vänstra... ...samtidigt som en isbjörn ville komma in. Vad Lasse gjorde var att han hotade björnen med toapappret. Sen kände han sig så dum, att han sprang rakt förbi den häpna björnen, tillbaka in i stugan.



Min första praktiska erfarenhet av filmning, var redigeringen av Lasses ”Narvalar och eskimåer”. Den dagen vi skulle starta, kunde jag knappt hålla tillbaka min otålighet. Nu skulle jag äntligen få se hur det går till att klippa film. Men Lasse har alltid haft förmågan att överraska mig. Med ett styggt flin, kastade han ut mig på djupt vatten, genom att besluta att det var jag, som skulle redigera filmen. Entusiasmen förbyttes till fasa. Men Lasse, lugn som alltid satte sig ner bredvid mig, med kaffet och snuset till hands.

Stillsamt sa han, – låt oss börja. Jag lyckades fullfölja redigeringen tack vare hans begåvning för att leda mig rätt.



Många år senare när jag hade avslutat den första grovklippningen av vår film ”Vision Man”, bad jag Lasse titta på den. När de sista bilderna hade rullat förbi, fick jag den största film-komplimang, som jag nånsin kommer att få.

Han sa ingenting. Han bara satt där och tittade på den tomma duken med det mjukaste leende i ansiktet. Han grät.

Slut på skolan!



Att försöka beskriva hur mycket Lasse har betytt för mig och min familj är nog redan från början en fåfäng uppgift ... och när jag tänker på det, tycker jag att det är enastående att vi bara är några, av alla de personer som Lasse hjälpt. Men å andra sidan – Lasse var en högst enastående man.



Utanför mitt köksfönster har jag planterat en liten ek till minne av Lasse. Jag tycker det är passande. För mig var Lasse ”en ek bland män”.

Tanken på att den kan leva i 1000 år är tilltalande – och i vilket fall som helst tänker jag på den, som det mäktiga trädet i framtiden, långt efter det att minnet av Lasse – och alla oss andra – har bleknat bort.



Men det som inte bleknar, är det sagolika inflytande hans liv haft på ett oräkneligt antal människor, som fortsätter genom framtida generationer.

Det är vad jag kallar en ”skyddsängel”.

Tack för idag!

Tack William för dina fina ord om Lasse det värmer mig att höra hur en annan människa kan påverka någon annan. Själv kände jag inte Lasse så bra men hans far var bland de första som välkomnade oss till Löa. Så det här att ta hand om nykomlingar ligger i släkten.

William! -inte ofta man träffar så skönt rätt men det du skriver ger mig många flashbacks när det gäller Lasse.Tack från hjärtat! L